Att ha mag-ont sucks!!

Mmm... Då va de dax igen... Även om man som jag är en positiv person, kan vissa saker verkligen sänka en. Mitt liv har kantats av sjukhusbesök och vistelser, blodig slemmig avföring, mediciner, miljontals toalettbesök, uppgångar och nedgångar i sjukdomen. Men jag har försökt att aldrig låta det ta över mitt liv. Svårt..... men jag har ändå lyckats rätt så bra pga idrotten. Till vilket pris som helst (hur tar man sig till en träning när man behöver springa på toa varannan sekund..? Fråga mig!) har jag tagit mig till de flesta träningar under min uppväxt. Visst, det har funnits perioder då det inte varit fysiskt möjligt, men utöver dom då... Så jag har nog idrotten och till viss del mitt psyke att tacka för att jag är där jag är idag!
För tio år sen opererade jag mig. Fick påse på magen och grät av lycka!! Jag behövde ju inte leta efter toaletter längre, jag hade den ju "med mig" :-). Tog bort ändtarm och tjocktarmen. 1 ½ år senare opererades jag igen. Då byggdes en bäckenreservoar i magen (en påse av tunntarm). Jag fick fortsätta att ha påse tills den läkt och tarmen kunde "kopplas på" igen. Det var en otroligt stor förändring i mitt liv! Jag har sämre vätskeupptag, kan inte äta svårsmälta saker och har inflammationer och värk ibland. Men en drastisk förändring mot tidigare! Så, varför klagar jag..??

Hmmm, ja, man är väl sig själv närmast... Det finns dom som har det värre, javisst. Min bästa vän dog i cancer för snart ett år sen och se och vara med i hans plågor sista året fick mig verkligen att tänka på livet. Hur kort det kan vara.... Just då lovade jag mig själv att aldrig klaga mer!! Jag är ju åtminstone i livet och min sjukdom kommer inte att ta livet av mig (hoppas jag...)

När jag, som idag, har värk i magen, tarmen blöder  och jag kräks, har jag svårt att se det. Men jag vet också att i morgon är en annan dag och då mår jag förhoppningsvis bättre :-). Nä, det är bara att skärpa till sig och se det från den ljusa sidan! Jag har fem barn här hemma som jag älskar, en underbar sambo som jag skulle ge allt för, tak över huvudet, har ett jobb som jag stormtrivs med och ett väldigt bra liv för övrigt!

Mitt motto har alltid varit "Ingenting e omöjligt, bara olika svårt", och det står jag för!
Jag försöker ta mig ut till bilen och tar en tur till min bästa vän och min guddotter så är jag säker på att jag snart har glömt min "dåliga dag"

Ta hand om er och era nära å kära! Livet är kort så det är tid att göra det bästa av det och få ut så mycket som möjligt!!!


Kommentarer
Postat av: Shiva

Hej Jessika,

Kikade här i din blogg och läste lite som hastigast. Vill bara säga att det som står här talar om hur stark o underbar av en person du är. Precis så som jag trodde trots att jag inte visste om dina hälsoproblem. Skickar en stor varm kram o hoppas att du mår bättre. Ta väl hand om dig och de dina =)

2008-12-10 @ 15:36:10

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0